superhamster

Jag har en tendens att haka upp mig på relativt ointressanta grejer. Rättare sagt, de är ju intressanta enligt mig men relativt ointressanta i den stora helheten som är livet.

Det senaste i raden är ett uttryck. Nämligen uttrycket "klart som korvspad".

Jag fick höra det idag. En vän till mig sa att det var ju klart som korvspad att det skulle vara på ett visst sätt.
Klart som korvspad? Vadå klart som korvspad?

Alla ni som någon gång har kokat korv vet att korvspad inte direkt är genomskinligt. Korvspad är inte grumlingsfritt. Inte särskilt fräscht. Inte särskilt klart på något sätt.
Och då har jag inte ens räknat med de möjliga lagerbladen och kryddpepparkornen som kan flyta omkring.
Jag menar, vem fan vill säga "jag ser allting klart som korvspad, förutom möjligtvis då några lagerblad som svischar förbi i gula fläcken"?

Jag har heller inte räknat med det faktum att själva kokandet i sig kan medföra en lukt som kan liknas vid lagom uppvärmd gubbpenis.

Borde man inte istället skrota detta defekta uttryck och istället säga att något är "klart som nyligen upptappat kranvatten i Stockholmsregionen" eller "klart som en flarra hembränt på en torsdagskväll på min farbrors höloft?"

Nu kan jag ju inte svära på att detta resonemang inte enbart bottnar i mina egna korvkokningsmisslyckanden, men jag har ändå en stark känsla av att det finns en hel del andra vätskor som är både klarare och fräschare än korvspad.

Mitt eget urin efter en vild festnatt känns tex både fräschare och mer lättgenomträngligt än en fet bunke korvspad.