Sweet memories
Jag hatar att diska. Ha det i färskt minne när ni läser följande så förstår ni exakt hur senil jag är.
Jag diskar ett av mina 17 000 glas. Det är smutsigt som fan och man kan se gamla oboyrester i det även fast jag haft det i blöt ett tag. Efter detta glaset är det bara 12 stycken kvar så jag börjar se ljuset i tunneln. Skön musik pumpar i bakgrunden, jag skrubbar och krigar som en galning och precis när jag blir klar ringer mobilen.
Jag ställer ifrån mig glaset och springer och svarar, snackar skit ett tag och återvänder sedan till disken.
Jag tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar och borstar samtidigt som jag lyssnar på en skön låt från datorn.
Plötsligt slutar låten och en skitlåt börjar spelas. Jag kan stå ut med att behöva diska ibland, men att göra det till skitmusik är ett totalt no no, så jag ställer ner glaset och går och byter låt.
Jag återvänder sedan till disken, tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar, borstar och visslar lite förstrött till musiken samtidigt som jag känner mig mer och mer nöjd med mitt flitiga jag.
Tills jag räknar glasen jag har kvar att diska.
12 stycken.
Vattafack!! Det var ju 12 stycken kvar tidigare också och det var ju ändå ett tag sen!
Då slår det mig att jag har diskat samma jävla glas inte mindre än tre gånger, grundligt och noga men eftersom jag avbrutit rengörandet hyfsat abrupt varje gång så har min simpla hjärna inte kunnat registrera detta utan helt enkelt bara kört på med samma glas. Om och om igen.
Skjut mig!
Skjut mitt minne!
Och skjut mina glas!
Jag diskar ett av mina 17 000 glas. Det är smutsigt som fan och man kan se gamla oboyrester i det även fast jag haft det i blöt ett tag. Efter detta glaset är det bara 12 stycken kvar så jag börjar se ljuset i tunneln. Skön musik pumpar i bakgrunden, jag skrubbar och krigar som en galning och precis när jag blir klar ringer mobilen.
Jag ställer ifrån mig glaset och springer och svarar, snackar skit ett tag och återvänder sedan till disken.
Jag tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar och borstar samtidigt som jag lyssnar på en skön låt från datorn.
Plötsligt slutar låten och en skitlåt börjar spelas. Jag kan stå ut med att behöva diska ibland, men att göra det till skitmusik är ett totalt no no, så jag ställer ner glaset och går och byter låt.
Jag återvänder sedan till disken, tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar, borstar och visslar lite förstrött till musiken samtidigt som jag känner mig mer och mer nöjd med mitt flitiga jag.
Tills jag räknar glasen jag har kvar att diska.
12 stycken.
Vattafack!! Det var ju 12 stycken kvar tidigare också och det var ju ändå ett tag sen!
Då slår det mig att jag har diskat samma jävla glas inte mindre än tre gånger, grundligt och noga men eftersom jag avbrutit rengörandet hyfsat abrupt varje gång så har min simpla hjärna inte kunnat registrera detta utan helt enkelt bara kört på med samma glas. Om och om igen.
Skjut mig!
Skjut mitt minne!
Och skjut mina glas!
Kommentarer
Trackback
