Dagens fråga
Dagens fråga:
Vem är den fulaste kvinnan du skulle kunna tänka dig att ha sexuellt umgänge med?
Dagens följdfråga:
Är det verkligen så konstigt att kunna tänka sig samlag med Anne Wibble?
Det var frågorna som avhandlades nyligen då jag och en av de få människor på denna jord (Wallraff) som besitter samma hjärndeffekt som jag diskuterade livsbejakande frågeställningar.
Motiveringen för mitt val är hyfsat simpel. Smått motbjudande och skrämmande måhända, men simpel likväl.
Hennes gråa hår, bistra uppsyn och det frekventa användandet av skotskinspirerad rutig kavaj för tankarna osökt till en gammal biologilärare. Och vem har inte som mål att någon gång para sig med sin gamla biologilärare?
Att man dessutom, en bra dag, kunde ana några nyfikna näshår som kikade fram strax över hennes pensionärsmustasch gör ju inte saken sämre. Lägg till en stensäker snedbena i kombination med örhängen a´la efterkrigstiden och du har en lördagskväll med hög potential.
Lite samlag till Café Norrköping efter en romantisk rotmos- och fläskläggsmåltid är underskattat.
Sen har vi ju hennes namn. Ok, Anne är ju lagom spännande och kul. Men som gammal fiskeentusiast är ju Wibble en guldgruva!
Bakgrundsinfo är att jag för ca 10 år sedan fångade min största gädda på en wobbler. Wibble och wobbler är ju snarlika så att para sig med Wibble skulle ju nästan vara som att para sig med en wobbler. Då jag anser wobbler vara ett utmärkt fiskedrag är ju den sexuella kopplingen given. Dock bör man vara väldigt noga med var krokarna befinner sig då risken för fabläser med direkt smärtsamma resultat är överhängande.
Döm mig inte!
Vem är den fulaste kvinnan du skulle kunna tänka dig att ha sexuellt umgänge med?
Dagens följdfråga:
Är det verkligen så konstigt att kunna tänka sig samlag med Anne Wibble?
Det var frågorna som avhandlades nyligen då jag och en av de få människor på denna jord (Wallraff) som besitter samma hjärndeffekt som jag diskuterade livsbejakande frågeställningar.
Motiveringen för mitt val är hyfsat simpel. Smått motbjudande och skrämmande måhända, men simpel likväl.
Hennes gråa hår, bistra uppsyn och det frekventa användandet av skotskinspirerad rutig kavaj för tankarna osökt till en gammal biologilärare. Och vem har inte som mål att någon gång para sig med sin gamla biologilärare?
Att man dessutom, en bra dag, kunde ana några nyfikna näshår som kikade fram strax över hennes pensionärsmustasch gör ju inte saken sämre. Lägg till en stensäker snedbena i kombination med örhängen a´la efterkrigstiden och du har en lördagskväll med hög potential.
Lite samlag till Café Norrköping efter en romantisk rotmos- och fläskläggsmåltid är underskattat.
Sen har vi ju hennes namn. Ok, Anne är ju lagom spännande och kul. Men som gammal fiskeentusiast är ju Wibble en guldgruva!
Bakgrundsinfo är att jag för ca 10 år sedan fångade min största gädda på en wobbler. Wibble och wobbler är ju snarlika så att para sig med Wibble skulle ju nästan vara som att para sig med en wobbler. Då jag anser wobbler vara ett utmärkt fiskedrag är ju den sexuella kopplingen given. Dock bör man vara väldigt noga med var krokarna befinner sig då risken för fabläser med direkt smärtsamma resultat är överhängande.
Döm mig inte!
Min syster och anala läckage
Idag var jag med min lillasyster till läkaren. Hon är iofs 24 år men hon ville ha sällskap och givetvis följde jag med, ett jävla ärkemongo vore man ju annars.
Dessvärre fick jag bara ca 2 timmars sömn så mitt mentala tillstånd under dagen kan man lätt ifrågasätta. Min kropp har tydligen svårare att anpassa sig till dagtid än jag trodde.
Vi kom iaf till mottagningen vid Liljeholmen vid 8, i god tid då hon inte skulle vara där förrän 8.30. Att detta var en av de tre gångerna i mitt liv då jag faktiskt hållit en tid låter vi vara osagt.
Vi kom iaf in i väntsalen och satte oss ner för att vänta. Det vi inte räknat med var den psykopatiska freak-kärringen som satt mittemot oss. Hon stirrade på oss. Hela tiden. Konstant. Utan att röra en min.
I vanliga fall brukar sådana här vardagsmongon ha vett nog att vända bort blicken när man möter den men denna avart till kvinnlig ofägring sket totalt i de oskrivna reglerna för läskighet och fortsatte helt sonika att råglo rakt på oss. Hon hade jättefula glasögon också! Och luktade sparris. Säkert.
Min syster är inte den bästa på att hålla masken. Man kan rent av säga att hon är sämst på att hålla masken. Hon har tidigare, i mitt sällskap, skrattat efterblivna och rullstolsburna rakt upp i ansiktet samt härmat en liten flicka så hennes mamma ville slå oss...
Så är min syster. Därför älskar jag henne!
Stirrkärringen gick iaf efter ett tag in till en läkare för att troligtvis få hjälp för sitt anala läckage (ja, vi snodde ett infoblad om detta) och jag och syster min började givetvis direkt beskriva i detalj hur mongo vi tyckte att hon var.
Hoppas de har ljudisolerade rum där.
Efter ett tag fick min syster komma in, jag stannade utanför. Ville inte riktigt följa med.
Min syster skulle genomgå en gastroskopi och jag tyckte redan för synd om henne innan så jag skulle inte gjort mig bra inne i rummet.
När hon väl kom ut igen såg hon ganska drabbad ut. Man såg att hon hade gråtit lite och att hon inte kände sig helt bra. Känslan jag fick då kan jämställas med känslan av att få sin mjälte utryckt ur kroppen och sen tvingas se på när Kubas vollyboll-landslag smashar den med full kraft ner i en kokande kastrull med fisksoppa.
Jag gillar inte fisksoppa. Alls.
Till saken hör att min syster är det absolut viktigaste för mig. Hon betyder sjukt mycket för mig. När hon därför inte ser ut att må så bra så sjunker således mitt välbefinnande med snuskigt många procent.
Som tur var kände hon sig bättre ganska snart och lyckades tom spurta ifrån mig till tvärbanan. Snorunge!
Efter detta käkade vi den äckligaste youghurten jag nånsin smakat (och ändå köpte jag hela 11 blåbär för sammanlagt 31 kr) och sen åkte vi in till stan för att shoppa loss lite tillsammans med morsan.
Jag köpte äntligen ett par rullskridskor, så nästa gång jag skriver kommer jag ha brutit minst en arm och ha en hjärnskakning nära till hands.
Vill slutligen ge en puss till syrran, dels för att du tog dig igenom denna jobbiga erfarenhet och dels för att du är bäst.
Me love you och det är alltid så najs att träffa dig. :)
Pöss!
Dessvärre fick jag bara ca 2 timmars sömn så mitt mentala tillstånd under dagen kan man lätt ifrågasätta. Min kropp har tydligen svårare att anpassa sig till dagtid än jag trodde.
Vi kom iaf till mottagningen vid Liljeholmen vid 8, i god tid då hon inte skulle vara där förrän 8.30. Att detta var en av de tre gångerna i mitt liv då jag faktiskt hållit en tid låter vi vara osagt.
Vi kom iaf in i väntsalen och satte oss ner för att vänta. Det vi inte räknat med var den psykopatiska freak-kärringen som satt mittemot oss. Hon stirrade på oss. Hela tiden. Konstant. Utan att röra en min.
I vanliga fall brukar sådana här vardagsmongon ha vett nog att vända bort blicken när man möter den men denna avart till kvinnlig ofägring sket totalt i de oskrivna reglerna för läskighet och fortsatte helt sonika att råglo rakt på oss. Hon hade jättefula glasögon också! Och luktade sparris. Säkert.
Min syster är inte den bästa på att hålla masken. Man kan rent av säga att hon är sämst på att hålla masken. Hon har tidigare, i mitt sällskap, skrattat efterblivna och rullstolsburna rakt upp i ansiktet samt härmat en liten flicka så hennes mamma ville slå oss...
Så är min syster. Därför älskar jag henne!
Stirrkärringen gick iaf efter ett tag in till en läkare för att troligtvis få hjälp för sitt anala läckage (ja, vi snodde ett infoblad om detta) och jag och syster min började givetvis direkt beskriva i detalj hur mongo vi tyckte att hon var.
Hoppas de har ljudisolerade rum där.
Efter ett tag fick min syster komma in, jag stannade utanför. Ville inte riktigt följa med.
Min syster skulle genomgå en gastroskopi och jag tyckte redan för synd om henne innan så jag skulle inte gjort mig bra inne i rummet.
När hon väl kom ut igen såg hon ganska drabbad ut. Man såg att hon hade gråtit lite och att hon inte kände sig helt bra. Känslan jag fick då kan jämställas med känslan av att få sin mjälte utryckt ur kroppen och sen tvingas se på när Kubas vollyboll-landslag smashar den med full kraft ner i en kokande kastrull med fisksoppa.
Jag gillar inte fisksoppa. Alls.
Till saken hör att min syster är det absolut viktigaste för mig. Hon betyder sjukt mycket för mig. När hon därför inte ser ut att må så bra så sjunker således mitt välbefinnande med snuskigt många procent.
Som tur var kände hon sig bättre ganska snart och lyckades tom spurta ifrån mig till tvärbanan. Snorunge!
Efter detta käkade vi den äckligaste youghurten jag nånsin smakat (och ändå köpte jag hela 11 blåbär för sammanlagt 31 kr) och sen åkte vi in till stan för att shoppa loss lite tillsammans med morsan.
Jag köpte äntligen ett par rullskridskor, så nästa gång jag skriver kommer jag ha brutit minst en arm och ha en hjärnskakning nära till hands.
Vill slutligen ge en puss till syrran, dels för att du tog dig igenom denna jobbiga erfarenhet och dels för att du är bäst.
Me love you och det är alltid så najs att träffa dig. :)
Pöss!
Hade du haft en vagina...
Med en vagina kommer man långt...
Jag har en tendens att glömma saker. En del lite viktigare än andra. Somliga är mer pinsamma. Vissa är bara rakt av konstiga.
Nyss var tiden för en konstig variant.
En telefonförsäljare (avarten vi alla älskar att verbalt urinera på) ringde mig. Eftersom detta är första dagen på min lediga vecka svarade jag med glädje, harmoni och ett uns pilskhet i rösten och halvt om halvt trallade jag fram mitt namn. Obs; INTE handtrallade fram mitt namn till er pervon där ute!
Rösten i luren förklarade att han hette nåt på S tror jag. Är sjukt dålig på att komma ihåg namn, mest pga att jag helt enkelt inte lyssnar när nån presenterar sig utan är så koncentrerad på att säga mitt eget namn felfritt och utan att nämna nån form av könssjukdom alternativt inkontinensbesvär i samma mening.
Nu när jag tänker efter kanske han hette nåt på R... Robert...? Rickard...? Klas...?
Äh, vi kallar honom Brunte.
Brunte ville iaf att jag skulle skaffa Glocalnet för att det var jättebra och jättefint.
Ungefär här glömde jag bort att Brunte var en telefonförsäljare som satt i Uppsala och ville ha mina pengar och inte en gammal kompis som fullt ut förstod min humor med tillhörande resultat att jag skulle kunna säga vad som helst till honom.
"Hade du haft en vagina hade jag tecknat ert internet på studs" förklarade jag för Brunte.
"Eehh... ehh va, en vagina...?" kontrade Brunte självsäkert.
"Ja, en vagina. Det kvinnliga könsorganet. Hade du haft en sån hade det ju per automatik gjort samtalet mer intressant och givande liksom. Jag är ju trots allt singel och har inte pökat på ett bra tag" fortsatte jag nöjt.
"Eehh... hah, ehh.. så... alltså det är ju ändå väldigt bra pris vi har..." sa Brunte med gråten i halsen.
"Ja jo, det är det ju men jag kan ju liksom inte bara slänga ut massa pengar till folk utan vaginor. Det funkar ju inte. Det måste du ju förstå, är man singel så måste man kanalisera sina ansträngningar så att de kan generera pök. Tyvärr inte kasta dem på killar som ringer från Glocalnet. Fast iofs, ser du feminin ut så varför inte, vattafack liksom, man kan ju alltid blunda hårt" frustade jag fram likt en sliskig pingstpastor i byxdress.
"Eehh, alltså... ok, men jaa, eehh, så om du får prata med en tjej nu så vill du ha vårt Internet... eller...?" frågade Brunte i luren.
Exakt här kopplade jag. Detta var inte min gamla och nära barndomsvän. Detta var ingen som visste vem jag var. Ingen som förstod min humor. Ingen som insåg att jag bara drivit hela tiden. Ingen som tyckte det var kul.
Detta var Brunte, en främmande telefonförsäljare i Uppsala som nu tycker att Niklas från Hägersten bör polisanmälas.
Jag tror Brunte gråter nu.
Förlåt.
Men som sagt, med en vagina kommer man långt...
Jag har en tendens att glömma saker. En del lite viktigare än andra. Somliga är mer pinsamma. Vissa är bara rakt av konstiga.
Nyss var tiden för en konstig variant.
En telefonförsäljare (avarten vi alla älskar att verbalt urinera på) ringde mig. Eftersom detta är första dagen på min lediga vecka svarade jag med glädje, harmoni och ett uns pilskhet i rösten och halvt om halvt trallade jag fram mitt namn. Obs; INTE handtrallade fram mitt namn till er pervon där ute!
Rösten i luren förklarade att han hette nåt på S tror jag. Är sjukt dålig på att komma ihåg namn, mest pga att jag helt enkelt inte lyssnar när nån presenterar sig utan är så koncentrerad på att säga mitt eget namn felfritt och utan att nämna nån form av könssjukdom alternativt inkontinensbesvär i samma mening.
Nu när jag tänker efter kanske han hette nåt på R... Robert...? Rickard...? Klas...?
Äh, vi kallar honom Brunte.
Brunte ville iaf att jag skulle skaffa Glocalnet för att det var jättebra och jättefint.
Ungefär här glömde jag bort att Brunte var en telefonförsäljare som satt i Uppsala och ville ha mina pengar och inte en gammal kompis som fullt ut förstod min humor med tillhörande resultat att jag skulle kunna säga vad som helst till honom.
"Hade du haft en vagina hade jag tecknat ert internet på studs" förklarade jag för Brunte.
"Eehh... ehh va, en vagina...?" kontrade Brunte självsäkert.
"Ja, en vagina. Det kvinnliga könsorganet. Hade du haft en sån hade det ju per automatik gjort samtalet mer intressant och givande liksom. Jag är ju trots allt singel och har inte pökat på ett bra tag" fortsatte jag nöjt.
"Eehh... hah, ehh.. så... alltså det är ju ändå väldigt bra pris vi har..." sa Brunte med gråten i halsen.
"Ja jo, det är det ju men jag kan ju liksom inte bara slänga ut massa pengar till folk utan vaginor. Det funkar ju inte. Det måste du ju förstå, är man singel så måste man kanalisera sina ansträngningar så att de kan generera pök. Tyvärr inte kasta dem på killar som ringer från Glocalnet. Fast iofs, ser du feminin ut så varför inte, vattafack liksom, man kan ju alltid blunda hårt" frustade jag fram likt en sliskig pingstpastor i byxdress.
"Eehh, alltså... ok, men jaa, eehh, så om du får prata med en tjej nu så vill du ha vårt Internet... eller...?" frågade Brunte i luren.
Exakt här kopplade jag. Detta var inte min gamla och nära barndomsvän. Detta var ingen som visste vem jag var. Ingen som förstod min humor. Ingen som insåg att jag bara drivit hela tiden. Ingen som tyckte det var kul.
Detta var Brunte, en främmande telefonförsäljare i Uppsala som nu tycker att Niklas från Hägersten bör polisanmälas.
Jag tror Brunte gråter nu.
Förlåt.
Men som sagt, med en vagina kommer man långt...
Dagens fråga
Dagens fråga:
Om jag ber dig tänka på ett enkelsiffrigt tal och du glatt utbrister "13", är det då högst troligt att du:
A. Är en väldigt glad prick som gärna utbrister saker och ting?
B. Har en osund, men glad, fascination vid det olycksbringande talet 13 och att utbrista detsamma?
C. Är den ende personen, levande som död, som är mer sifferinvalid än vad jag är?
Som en mysig efterföljare bjuder jag även på dagens tips!
Dagens tips:
Försök aldrig genomföra ett småskoj tanketrix med en ekonomistuderande. De behärskar inte tänkandet.
Men de kan se söta ut med tofs. Så länge de slipper tänka på tofsen vill säga.
Om jag ber dig tänka på ett enkelsiffrigt tal och du glatt utbrister "13", är det då högst troligt att du:
A. Är en väldigt glad prick som gärna utbrister saker och ting?
B. Har en osund, men glad, fascination vid det olycksbringande talet 13 och att utbrista detsamma?
C. Är den ende personen, levande som död, som är mer sifferinvalid än vad jag är?
Som en mysig efterföljare bjuder jag även på dagens tips!
Dagens tips:
Försök aldrig genomföra ett småskoj tanketrix med en ekonomistuderande. De behärskar inte tänkandet.
Men de kan se söta ut med tofs. Så länge de slipper tänka på tofsen vill säga.
Dagens fråga
Dagens fråga:
Om jag säger hej till dig, tolkar du då det som;
A. Hej = hej som i en vanlig och vänlig hälsningsform?
B. Hej = hej som i första delen i en ramsa, så som "hejsan hoppsan faderadera" eller "hej hopp pillesnopp" eller dylikt?
C. Hej = hej som i en grov förolämpning mot ditt utseende som bör bemötas med ett sluddrande men bestämt "vafan snackar du om, din jävla... jääävla.... jävel"?
Den med första rätta svaret vinner ett par nyskördade dagsfärska alkistestiklar modell äldre.
Om jag säger hej till dig, tolkar du då det som;
A. Hej = hej som i en vanlig och vänlig hälsningsform?
B. Hej = hej som i första delen i en ramsa, så som "hejsan hoppsan faderadera" eller "hej hopp pillesnopp" eller dylikt?
C. Hej = hej som i en grov förolämpning mot ditt utseende som bör bemötas med ett sluddrande men bestämt "vafan snackar du om, din jävla... jääävla.... jävel"?
Den med första rätta svaret vinner ett par nyskördade dagsfärska alkistestiklar modell äldre.
Dagens fråga
Dagens fråga;
Varför är man som man skyldig att gå med på samlag så fort en kvinnlig person yttrar frågan?
Visst att jag är singel, visst att jag i vissa fall spelar väl mycket på min egen sexualitet, men jag har ändå ett liv och andra intressen än att tillfredställa vilsna kvinnor med akuta sexbehov.
När en feminin person tar min penis för givet är det nåt som är fel. Och felet ligger inte hos mig.
Så hädanefter har jag kyskhetsbälte modell grövre för vissa.
Fatta piken.
Varför är man som man skyldig att gå med på samlag så fort en kvinnlig person yttrar frågan?
Visst att jag är singel, visst att jag i vissa fall spelar väl mycket på min egen sexualitet, men jag har ändå ett liv och andra intressen än att tillfredställa vilsna kvinnor med akuta sexbehov.
När en feminin person tar min penis för givet är det nåt som är fel. Och felet ligger inte hos mig.
Så hädanefter har jag kyskhetsbälte modell grövre för vissa.
Fatta piken.
Min dildointervju
Ingen kan ha undgått veckans stora snackis, nämligen att Apoteket ska komplettera sitt utbud med lite exklusiva sexleksaker.
Det är rosa dildosar i annorlunda former och designer, små vibrerande skumma grejer och runda diffusa saker som troligtvis skänker nån form av perverterad njutning. Nånstans.
Det roliga är inte den akuta moralpaniken som direkt spred sig bland vissa som menar att sexleksaker och andra intimprodukter för njutnings skull inte hör hemma bland nässprayer, handsalvor och acnestift.
Det roliga är att jag, när jag jobbade som reporter på en tidning för ca två år sedan, genomförde en intervju med just detta företags representanter.
Jag hade blivit utskickad av min dåvarande chef för att genomföra en intervju om ett för mig helt okänt företag. Det enda jag visste om var namnet på företaget och på kvinnan jag skulle träffa.
Det var min absolut första intevju nånsin och jag var ju givetvis skitnervös och skakis redan innan jag kom fram.
Jag hade dock förberett mig både fysiskt och psykiskt.
Eller kanske inte så mycket fysiskt kanske, men jävligt mycket psykiskt iaf!
All den mentala förberedelsen försvann dessvärre jävligt fort när jag hade hälsat artigt, slagit mig ned med kvinnan och en annan ansvarig på företaget, småspråkat ett tag och sedan med chockartad blick iakktagit hur den tidigare så timida och artiga kvinnan halat fram inte mindre än tre maffiga dildosar i olika färger samt två vibrerande små "stenar" och ett stycke Geisha-kulor på bordet framför mig.
Obekymrat och ogenerat började hon således i detalj beskriva produkterna och med en nästan pervers stolthet svinga de färgranna obeliskliknande objekten likt en japansk samuraj framför sig. Då och då sneglade hon på mig som för att kontrollera att jag hängde med och antecknade de viktiga detaljerna, vilket jag självfallet gav sken av att jag gjorde.
I själva verket kom jag två gånger och dog minst fyra.
Ändå blev det en av de bästa intervjuerna jag gjorde. Kanske kände jag mig lite som hemma ändå?
Anyway, lite smålustigt att man efter några år sedan får återse dessa kära skapelser på nyhetsmorgon på fyran, där en klart besvärad och generad äldre manlig reporter tafatt greppar tag om snjutningsstaven och näst intill råkar trycka upp den i intevjuoffrets ansikte.
Stor humor, både för två år sedan och nu.
Det är rosa dildosar i annorlunda former och designer, små vibrerande skumma grejer och runda diffusa saker som troligtvis skänker nån form av perverterad njutning. Nånstans.
Det roliga är inte den akuta moralpaniken som direkt spred sig bland vissa som menar att sexleksaker och andra intimprodukter för njutnings skull inte hör hemma bland nässprayer, handsalvor och acnestift.
Det roliga är att jag, när jag jobbade som reporter på en tidning för ca två år sedan, genomförde en intervju med just detta företags representanter.
Jag hade blivit utskickad av min dåvarande chef för att genomföra en intervju om ett för mig helt okänt företag. Det enda jag visste om var namnet på företaget och på kvinnan jag skulle träffa.
Det var min absolut första intevju nånsin och jag var ju givetvis skitnervös och skakis redan innan jag kom fram.
Jag hade dock förberett mig både fysiskt och psykiskt.
Eller kanske inte så mycket fysiskt kanske, men jävligt mycket psykiskt iaf!
All den mentala förberedelsen försvann dessvärre jävligt fort när jag hade hälsat artigt, slagit mig ned med kvinnan och en annan ansvarig på företaget, småspråkat ett tag och sedan med chockartad blick iakktagit hur den tidigare så timida och artiga kvinnan halat fram inte mindre än tre maffiga dildosar i olika färger samt två vibrerande små "stenar" och ett stycke Geisha-kulor på bordet framför mig.
Obekymrat och ogenerat började hon således i detalj beskriva produkterna och med en nästan pervers stolthet svinga de färgranna obeliskliknande objekten likt en japansk samuraj framför sig. Då och då sneglade hon på mig som för att kontrollera att jag hängde med och antecknade de viktiga detaljerna, vilket jag självfallet gav sken av att jag gjorde.
I själva verket kom jag två gånger och dog minst fyra.
Ändå blev det en av de bästa intervjuerna jag gjorde. Kanske kände jag mig lite som hemma ändå?
Anyway, lite smålustigt att man efter några år sedan får återse dessa kära skapelser på nyhetsmorgon på fyran, där en klart besvärad och generad äldre manlig reporter tafatt greppar tag om snjutningsstaven och näst intill råkar trycka upp den i intevjuoffrets ansikte.
Stor humor, både för två år sedan och nu.
Oannonserat besök
Idag fick jag besök. Oannonserat besök.
Och vad gör jag när jag får oannonserat besök? Jo, jag gör bort mig.
Jag höll på att klä på mig för att gå till jobbet när det ringde på dörren. Jag väntade inget besök och hade jag tagit mig tid att tänka efter hade jag kunnat minnas att de enda gångerna jag fått oväntat besök har det varit antingen störningsjouren, min smått alkoholpåverkade och småpilska granne eller en nyss utsläppt heltankad fånge med kniv.
Jag borde alltså ha tänkt till lite innan och åtminstone tittat i titthålet innan jag öppnade dörren.
Givetvis gjorde jag inte det. Så klart.
Istället sprang jag, med byxorna endast halvt påtagna, för att öppna dörren. Efter att jag undvikit att snubbla med näsan före över en påse pantflaskor lyckades jag slutligen öppna dörren.
Utanför stod två småflickor. De sålde kakor till sin klassresa. De såg väldigt förvånade ut. Lite småchockade.
Jag bestämde mig för att det var dags att ta på sig byxorna helt och hållet.
Så nu känner jag mig som en första klassens äckelgubbe och kommer aldrig någonsin våga mig på att öppna dörren igen.
Nånsin.
Och vad gör jag när jag får oannonserat besök? Jo, jag gör bort mig.
Jag höll på att klä på mig för att gå till jobbet när det ringde på dörren. Jag väntade inget besök och hade jag tagit mig tid att tänka efter hade jag kunnat minnas att de enda gångerna jag fått oväntat besök har det varit antingen störningsjouren, min smått alkoholpåverkade och småpilska granne eller en nyss utsläppt heltankad fånge med kniv.
Jag borde alltså ha tänkt till lite innan och åtminstone tittat i titthålet innan jag öppnade dörren.
Givetvis gjorde jag inte det. Så klart.
Istället sprang jag, med byxorna endast halvt påtagna, för att öppna dörren. Efter att jag undvikit att snubbla med näsan före över en påse pantflaskor lyckades jag slutligen öppna dörren.
Utanför stod två småflickor. De sålde kakor till sin klassresa. De såg väldigt förvånade ut. Lite småchockade.
Jag bestämde mig för att det var dags att ta på sig byxorna helt och hållet.
Så nu känner jag mig som en första klassens äckelgubbe och kommer aldrig någonsin våga mig på att öppna dörren igen.
Nånsin.
Sexsnack?
Nyss var första gången för mig. Jag trodde jag med mina 26 år sedan länge hade överskridit gränsen för vad som är normalt för en första gång att inträffa.
Ack så fel jag hade.
Jag satt på toaletten i lugn och ro. Jag har för vana att ta med mig mobilen när jag närmar mig latrinrummet, fråga mig inte varför.
Tidigare hade jag ätit gammal skinka kombinerat med gammal räkost. Resultatet blev föga överraskande akuta toalettbekymmer.
Anyway, när jag så satt och genomled ett av mina små anfall på toan ringde en gammal kvinnlig bekant. Jag svarade, kollade läget och språkade exakt så trevligt som man kan kräva av en toalettsittande yngling sent på kvällen.
Efter ett tag började hon dock föra samtalet vidare mot mer avancerade nivåer.
Hon var full.
Hon var kåt.
Hon ville ha sex.
Jag satt och bajsade diarre.
Slutresultatet blev att hon förklarade hur kåt hon var och vad hon ville göra medan jag satt och bajsade vätska.
Inte helt ok.
Så jag avslutade samtalet ganska snabbt och nu sitter jag här och känner mig smutsig.
Ack så fel jag hade.
Jag satt på toaletten i lugn och ro. Jag har för vana att ta med mig mobilen när jag närmar mig latrinrummet, fråga mig inte varför.
Tidigare hade jag ätit gammal skinka kombinerat med gammal räkost. Resultatet blev föga överraskande akuta toalettbekymmer.
Anyway, när jag så satt och genomled ett av mina små anfall på toan ringde en gammal kvinnlig bekant. Jag svarade, kollade läget och språkade exakt så trevligt som man kan kräva av en toalettsittande yngling sent på kvällen.
Efter ett tag började hon dock föra samtalet vidare mot mer avancerade nivåer.
Hon var full.
Hon var kåt.
Hon ville ha sex.
Jag satt och bajsade diarre.
Slutresultatet blev att hon förklarade hur kåt hon var och vad hon ville göra medan jag satt och bajsade vätska.
Inte helt ok.
Så jag avslutade samtalet ganska snabbt och nu sitter jag här och känner mig smutsig.
Cash i röven
Läste tidigare om ett par som hade vunnit 135 miljoner kr på lotto.
För det första, oh my fucking god!! 135 mille, det är ju helt absurt mycket cash!! Jag får ju diamantstånd bara jag tänker på möjligheterna man skulle ha med dessa cash i sin ficka!
Men det är inte grejen. Grejen är att dessa mindre utvecklade människor bestämde sig för att skicka sin vinstlott med posten till lotteriinspektionen.
De lade alltså en liten pappersbit värd 135 miljoner svenska kronor i ett vanligt kuvert och skickade denna till Visby!
Hej, ni är ju fan dumma i huvudet!!
Jag har tidigare jobbat på posten som brevsorterare när jag var typ 16 och vet exakt hur det går till där. Om en brevsorterare på posten ens är nykter är det nästan värt att stoppa allt och gratulera fanskapet och ge honom en tårta eller åtminstone en muffin!
Sen har jag också råkat ut för postens deffekta rutiner när jag tex har skickat in sjukintyg, betyg till skolor, papper till csn osv osv. Jag vet alltså exakt hur jävla seppa dessa postarbetare är i sin kontakt med andras post och litar numera inte alls på vare sig posten som företag eller på alla dessa alkoholiserade/knarkpåverkade miffon som ansvarar för våra brev.
Därför blir jag både chockad och bestört när jag läser att dessa lyllos människor har lagt inte mindre än 135 miljoner kr i händerna på dessa underutvecklade varelser på den svenska posten.
Skrämmande.
Nu var det ju tur att lotten kom fram, men hade den inte gjort det så hade jag ju inte blivit ett dugg överraskad.
Så hade man fått läsa lite senare om nån utstött jävel med grava alkoholproblem som gled omkring på playan och kastade cash omkring sig som om det vore konfetti. En snubbe med iq 15 och högsta utbildning mellanstadiet i Rågsved.
Men som hade fattat att vill man få cash ska man jobba på posten och vänta till nåt jävla pucko skickar in en vinstlott i ett kuvert med mottagare Svenska Lotteriinspektionen. Sen snor man den och lever lycklig i alla sina dar.
Enklare än så kan det inte bli.
Jag, däremot, hade pulat upp den i anus och personligen rest hela jävla vägen till Visby för att sedan dra ut vinstlotten ur mitt välsvarvade rövhål och räckt över den till lirarna på andra sidan och sedan inkasserat vinsten som skulle göra att jag kunde glassa bra för resten av mitt liv.
Men det är ju bara jag.
Men jag är smart.
För det första, oh my fucking god!! 135 mille, det är ju helt absurt mycket cash!! Jag får ju diamantstånd bara jag tänker på möjligheterna man skulle ha med dessa cash i sin ficka!
Men det är inte grejen. Grejen är att dessa mindre utvecklade människor bestämde sig för att skicka sin vinstlott med posten till lotteriinspektionen.
De lade alltså en liten pappersbit värd 135 miljoner svenska kronor i ett vanligt kuvert och skickade denna till Visby!
Hej, ni är ju fan dumma i huvudet!!
Jag har tidigare jobbat på posten som brevsorterare när jag var typ 16 och vet exakt hur det går till där. Om en brevsorterare på posten ens är nykter är det nästan värt att stoppa allt och gratulera fanskapet och ge honom en tårta eller åtminstone en muffin!
Sen har jag också råkat ut för postens deffekta rutiner när jag tex har skickat in sjukintyg, betyg till skolor, papper till csn osv osv. Jag vet alltså exakt hur jävla seppa dessa postarbetare är i sin kontakt med andras post och litar numera inte alls på vare sig posten som företag eller på alla dessa alkoholiserade/knarkpåverkade miffon som ansvarar för våra brev.
Därför blir jag både chockad och bestört när jag läser att dessa lyllos människor har lagt inte mindre än 135 miljoner kr i händerna på dessa underutvecklade varelser på den svenska posten.
Skrämmande.
Nu var det ju tur att lotten kom fram, men hade den inte gjort det så hade jag ju inte blivit ett dugg överraskad.
Så hade man fått läsa lite senare om nån utstött jävel med grava alkoholproblem som gled omkring på playan och kastade cash omkring sig som om det vore konfetti. En snubbe med iq 15 och högsta utbildning mellanstadiet i Rågsved.
Men som hade fattat att vill man få cash ska man jobba på posten och vänta till nåt jävla pucko skickar in en vinstlott i ett kuvert med mottagare Svenska Lotteriinspektionen. Sen snor man den och lever lycklig i alla sina dar.
Enklare än så kan det inte bli.
Jag, däremot, hade pulat upp den i anus och personligen rest hela jävla vägen till Visby för att sedan dra ut vinstlotten ur mitt välsvarvade rövhål och räckt över den till lirarna på andra sidan och sedan inkasserat vinsten som skulle göra att jag kunde glassa bra för resten av mitt liv.
Men det är ju bara jag.
Men jag är smart.
Könssjukdom eller könsfotbollslag?
Nu är jag lite sur. Eller rättare sagt smått besviken. Eller rättare sagt sur.
Hur fan kan ett allsvenskt lag i form av småsmutsiga dif torska mot superettanlaget Sirius??
För det första; Vad fan är Sirius för ett jävla namn på ett lag överhuvudtaget?? Vilken superpåtänd stekare kom på att "fan, vi borde starta ett fotbollslag och döpa skiten till Sirius"? Vad fan betyder Sirius??
Det låter ju mer som nåt man säger om man önskar beställa lite råg från nån bonde i Småland. Typ "jag vill ha sirius 20 balar av ert bästa råg."
För det andra; Vem fan döper ett jävla lag till Sirius?! Stjärt!
De såg iaf till så att jag inte vann 400 kr utan istället torskade 100 kr. Pengarna är ju inget men det är själva principen. Man ska inte förlora mot ett gäng som har ett namn som påminner om en könssjukdom!
Skönt att bajen gjorde sitt och körde över sitt motstånd iaf. Alltid nåt.
Hur fan kan ett allsvenskt lag i form av småsmutsiga dif torska mot superettanlaget Sirius??
För det första; Vad fan är Sirius för ett jävla namn på ett lag överhuvudtaget?? Vilken superpåtänd stekare kom på att "fan, vi borde starta ett fotbollslag och döpa skiten till Sirius"? Vad fan betyder Sirius??
Det låter ju mer som nåt man säger om man önskar beställa lite råg från nån bonde i Småland. Typ "jag vill ha sirius 20 balar av ert bästa råg."
För det andra; Vem fan döper ett jävla lag till Sirius?! Stjärt!
De såg iaf till så att jag inte vann 400 kr utan istället torskade 100 kr. Pengarna är ju inget men det är själva principen. Man ska inte förlora mot ett gäng som har ett namn som påminner om en könssjukdom!
Skönt att bajen gjorde sitt och körde över sitt motstånd iaf. Alltid nåt.
Sweet memories
Jag hatar att diska. Ha det i färskt minne när ni läser följande så förstår ni exakt hur senil jag är.
Jag diskar ett av mina 17 000 glas. Det är smutsigt som fan och man kan se gamla oboyrester i det även fast jag haft det i blöt ett tag. Efter detta glaset är det bara 12 stycken kvar så jag börjar se ljuset i tunneln. Skön musik pumpar i bakgrunden, jag skrubbar och krigar som en galning och precis när jag blir klar ringer mobilen.
Jag ställer ifrån mig glaset och springer och svarar, snackar skit ett tag och återvänder sedan till disken.
Jag tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar och borstar samtidigt som jag lyssnar på en skön låt från datorn.
Plötsligt slutar låten och en skitlåt börjar spelas. Jag kan stå ut med att behöva diska ibland, men att göra det till skitmusik är ett totalt no no, så jag ställer ner glaset och går och byter låt.
Jag återvänder sedan till disken, tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar, borstar och visslar lite förstrött till musiken samtidigt som jag känner mig mer och mer nöjd med mitt flitiga jag.
Tills jag räknar glasen jag har kvar att diska.
12 stycken.
Vattafack!! Det var ju 12 stycken kvar tidigare också och det var ju ändå ett tag sen!
Då slår det mig att jag har diskat samma jävla glas inte mindre än tre gånger, grundligt och noga men eftersom jag avbrutit rengörandet hyfsat abrupt varje gång så har min simpla hjärna inte kunnat registrera detta utan helt enkelt bara kört på med samma glas. Om och om igen.
Skjut mig!
Skjut mitt minne!
Och skjut mina glas!
Jag diskar ett av mina 17 000 glas. Det är smutsigt som fan och man kan se gamla oboyrester i det även fast jag haft det i blöt ett tag. Efter detta glaset är det bara 12 stycken kvar så jag börjar se ljuset i tunneln. Skön musik pumpar i bakgrunden, jag skrubbar och krigar som en galning och precis när jag blir klar ringer mobilen.
Jag ställer ifrån mig glaset och springer och svarar, snackar skit ett tag och återvänder sedan till disken.
Jag tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar och borstar samtidigt som jag lyssnar på en skön låt från datorn.
Plötsligt slutar låten och en skitlåt börjar spelas. Jag kan stå ut med att behöva diska ibland, men att göra det till skitmusik är ett totalt no no, så jag ställer ner glaset och går och byter låt.
Jag återvänder sedan till disken, tar upp ett glas och börjar diska det. Jag gnuggar, borstar och visslar lite förstrött till musiken samtidigt som jag känner mig mer och mer nöjd med mitt flitiga jag.
Tills jag räknar glasen jag har kvar att diska.
12 stycken.
Vattafack!! Det var ju 12 stycken kvar tidigare också och det var ju ändå ett tag sen!
Då slår det mig att jag har diskat samma jävla glas inte mindre än tre gånger, grundligt och noga men eftersom jag avbrutit rengörandet hyfsat abrupt varje gång så har min simpla hjärna inte kunnat registrera detta utan helt enkelt bara kört på med samma glas. Om och om igen.
Skjut mig!
Skjut mitt minne!
Och skjut mina glas!
Sex in the good old days
"De är för lata för att onanera som vi gjorde!"
Det var slutsatsen jag och min vän drog efter att vi noggrant ventilerat och diskuterat våra tidiga ungdomsår med tillhörande sexinslag.
Småkids som år 2008 vill ruska tupp behöver bara koppla upp sig på nätet och tanka hem x antal Big Brazilian Buttz och sen köra loss. Ingen ansträngning what so ever, det värsta scenariot är att de får vänta nån extra minut pga att nån sniken jävel inte seedat tillräckligt. Jävligt kämpigt.
Vi däremot, under våra tidiga år där vi utforskade allt som kom i vår väg, var ju faktiskt tvungna att kriga lite för en eventuell njutning. Jag kommer fortfarande ihåg när jag och några polare hade hittat en påse med gamla snusktidningar under en sten ute i skogen. Vi var kanske 10 år eller nåt och detta blev ju givetvis per automatik den bästa dagen någonsin i våra nykläckta, oerfarna och ivrigt naiva pojkliv.
Tidningarna höll ju minst sagt diskutabel kvalitet, med diverse fuktskador blandat med halvt avrivna sidor, konstigt kladd och i vissa fall lite mossa här och där. Fick man se en rumpa i nyskick var detta som att hitta guld i sandlådan och slapp man hitta en kanyl vid sida 13 var det ju bara en bonus. Detta var ju dock givetvis inget som stoppade de snuskigaste grabbarna söder om söder utan vi tog hand om påsen, betraktade innehållet lite och gömde den sedan under en annan sten.
Hur smart är inte det på en skala? Vi tar en sak från en sten och lägger den under en annan sten! Vi var som de gamla piraterna med sina skatter. Bara att våra skatter visade brösten. Najs!
Anyway, ett vanligt skeende efter själva undangömmandet var att någon ringde hem till mig.
"Ska vi träffas vid platsen?" var frågan som ställdes till mig genom luren som morsan hade slängt in i mitt rum.
"JAAAAA!!!!" var det ej behärskade svaret jag utstötte.
Sen träffades vi grabbar vid platsen, oftast bakom nåt gammalt elverk eller annat övergivet nedklottrat hus och påbörjade tidningstittandet. Givetvis läste vi bara insändarna. Så klart. Vi iakttog noggrant alla detaljer. Fyra smågrabbar långt borta i ingenstans och under tystnad vände vi blad efter blad och våra ivriga ögon noterade minsta lilla detalj.
När det inte fanns något mer att titta på fanns två alternativ;
1. Gå och spela fotboll eller basket eller kanske sabba ett fönster eller två.
2. Gå hem var och en för sig för privat stund och sedan mötas upp lite senare.
Ganska ofta blev det alternativ nr 2... Detta var också ett ypperligt sätt att öva upp minnet iom att bilderna man hade i huvudet helst skulle finnas kvar tills man kom hem. Inte för att det behövdes egentligen, men ändå. Allt för konstens skull liksom.
När man senare väl hade fått internet och ville, för studiernas skull givetvis, studera en del lättklädda modebilder av kvinnlig fägring kom nästa motgång.
Internet på den tiden hade ju inte alls samma kvalitet som nu vilket innebar att även den minsta lilla tuttbilden kunde innebära flera minuter i nedladdningstid. Minst sagt frustrerande.
Det bästa var ju ändå när den laddades ner, uppifrån och nedåt, och stannade lite då och då för extra laddningstänkande. Sen helt plötsligt slutar den ladda även fast man bara hade kommit till axlarna på tjejen! Man hade blivit blåst! Väntat i flera minuter för en jävla axelbild! Gråt! Våld! Gråt!
En annan lite lustig grej när vi väl hade skaffat internet var när man kom på att man kunde ladda hem lite filmsnuttar. En kompis hade tipsat mig om att man kunde söka på "tits" och så kom det upp massa intressanta "dokumentärfilmer" med intressanta skådespelarinsatser som var väl värda att bevittna.
Det han glömde att förklara var att man skulle vara lite noggrann med vad man tankade ner och läsa allt som stod om den tilltänkta nedladdningsfilen.
Jag har dock alltid varit lite av ett impulsmongo och istället för att lugnt och stilla läsa igenom beskrivningen av filerna tryckte jag som ett dampbarn på allt som hade eller kunde ha nåt med "tits" att göra. Det slutade med att jag, efter en jävla massa timmars väntande, besviket satt och tittade på hur nån fransk jävla kock bakade några kakor som hette nåt med "peretits" eller nåt. I flera timmar hade jag väntat på att få se nån osexig jävel baka kanelbullar!
Maximalt antiklimax minst sagt.
Det var slutsatsen jag och min vän drog efter att vi noggrant ventilerat och diskuterat våra tidiga ungdomsår med tillhörande sexinslag.
Småkids som år 2008 vill ruska tupp behöver bara koppla upp sig på nätet och tanka hem x antal Big Brazilian Buttz och sen köra loss. Ingen ansträngning what so ever, det värsta scenariot är att de får vänta nån extra minut pga att nån sniken jävel inte seedat tillräckligt. Jävligt kämpigt.
Vi däremot, under våra tidiga år där vi utforskade allt som kom i vår väg, var ju faktiskt tvungna att kriga lite för en eventuell njutning. Jag kommer fortfarande ihåg när jag och några polare hade hittat en påse med gamla snusktidningar under en sten ute i skogen. Vi var kanske 10 år eller nåt och detta blev ju givetvis per automatik den bästa dagen någonsin i våra nykläckta, oerfarna och ivrigt naiva pojkliv.
Tidningarna höll ju minst sagt diskutabel kvalitet, med diverse fuktskador blandat med halvt avrivna sidor, konstigt kladd och i vissa fall lite mossa här och där. Fick man se en rumpa i nyskick var detta som att hitta guld i sandlådan och slapp man hitta en kanyl vid sida 13 var det ju bara en bonus. Detta var ju dock givetvis inget som stoppade de snuskigaste grabbarna söder om söder utan vi tog hand om påsen, betraktade innehållet lite och gömde den sedan under en annan sten.
Hur smart är inte det på en skala? Vi tar en sak från en sten och lägger den under en annan sten! Vi var som de gamla piraterna med sina skatter. Bara att våra skatter visade brösten. Najs!
Anyway, ett vanligt skeende efter själva undangömmandet var att någon ringde hem till mig.
"Ska vi träffas vid platsen?" var frågan som ställdes till mig genom luren som morsan hade slängt in i mitt rum.
"JAAAAA!!!!" var det ej behärskade svaret jag utstötte.
Sen träffades vi grabbar vid platsen, oftast bakom nåt gammalt elverk eller annat övergivet nedklottrat hus och påbörjade tidningstittandet. Givetvis läste vi bara insändarna. Så klart. Vi iakttog noggrant alla detaljer. Fyra smågrabbar långt borta i ingenstans och under tystnad vände vi blad efter blad och våra ivriga ögon noterade minsta lilla detalj.
När det inte fanns något mer att titta på fanns två alternativ;
1. Gå och spela fotboll eller basket eller kanske sabba ett fönster eller två.
2. Gå hem var och en för sig för privat stund och sedan mötas upp lite senare.
Ganska ofta blev det alternativ nr 2... Detta var också ett ypperligt sätt att öva upp minnet iom att bilderna man hade i huvudet helst skulle finnas kvar tills man kom hem. Inte för att det behövdes egentligen, men ändå. Allt för konstens skull liksom.
När man senare väl hade fått internet och ville, för studiernas skull givetvis, studera en del lättklädda modebilder av kvinnlig fägring kom nästa motgång.
Internet på den tiden hade ju inte alls samma kvalitet som nu vilket innebar att även den minsta lilla tuttbilden kunde innebära flera minuter i nedladdningstid. Minst sagt frustrerande.
Det bästa var ju ändå när den laddades ner, uppifrån och nedåt, och stannade lite då och då för extra laddningstänkande. Sen helt plötsligt slutar den ladda även fast man bara hade kommit till axlarna på tjejen! Man hade blivit blåst! Väntat i flera minuter för en jävla axelbild! Gråt! Våld! Gråt!
En annan lite lustig grej när vi väl hade skaffat internet var när man kom på att man kunde ladda hem lite filmsnuttar. En kompis hade tipsat mig om att man kunde söka på "tits" och så kom det upp massa intressanta "dokumentärfilmer" med intressanta skådespelarinsatser som var väl värda att bevittna.
Det han glömde att förklara var att man skulle vara lite noggrann med vad man tankade ner och läsa allt som stod om den tilltänkta nedladdningsfilen.
Jag har dock alltid varit lite av ett impulsmongo och istället för att lugnt och stilla läsa igenom beskrivningen av filerna tryckte jag som ett dampbarn på allt som hade eller kunde ha nåt med "tits" att göra. Det slutade med att jag, efter en jävla massa timmars väntande, besviket satt och tittade på hur nån fransk jävla kock bakade några kakor som hette nåt med "peretits" eller nåt. I flera timmar hade jag väntat på att få se nån osexig jävel baka kanelbullar!
Maximalt antiklimax minst sagt.
Oskulden ryker igen
Så har man bestämt sig för att börja blogga lite här alltså.
Spännande, får se hur detta artar sig.
Har tidigare skrivit lite på finest.se men kände att tiden var mogen för lite omväxling och förnyelse. Typ.
Anyway, sitter på lunchrasten nu och har precis fått förklarat för mig att jag bör raka mig snabbt som fan då jag tydligen liknar ett isländskt ollon i ansiktet. Vet inte riktigt hur ett sådant ser ut så jag har ännu inte kunnat ta ställning till huruvida påståendet stämmer eller ej.
Men men, nu blir det fortsatt jobb och kanske får jag snart höra att jag pratar som ett norskt punghår eller går som ett danskt anus.
Spännande spännande.
Ärtor.
Spännande, får se hur detta artar sig.
Har tidigare skrivit lite på finest.se men kände att tiden var mogen för lite omväxling och förnyelse. Typ.
Anyway, sitter på lunchrasten nu och har precis fått förklarat för mig att jag bör raka mig snabbt som fan då jag tydligen liknar ett isländskt ollon i ansiktet. Vet inte riktigt hur ett sådant ser ut så jag har ännu inte kunnat ta ställning till huruvida påståendet stämmer eller ej.
Men men, nu blir det fortsatt jobb och kanske får jag snart höra att jag pratar som ett norskt punghår eller går som ett danskt anus.
Spännande spännande.
Ärtor.
