Idiot

Något jag gillar riktigt skarpt är människor som är osjälviska. Personer som utan baktanke gör sköna saker för en. Personer som inte är idioter.

Ett extremt enkelt exempel på idioter:

Idiot: Hej.

Hamster: Hej.

Idiot: Jag är lite törstig.

Hamster: Ok, ja det är väl jag också.

Idiot: Vad får jag?

Hamster: Va?

Idiot: Ja, vad vill du bjuda på?

Hamster: Om du är snäll kan jag bjuda på ett tillfälle för dig att presentera dig så jag åtminstånde får veta namnet på personen som jag inte kommer bjuda på en drink?

Idiot: Eeehh...

Hamster: Tack.

Samtal

Anonym: Heeeej....

Hamster: hellu...

Anonym: Vad händer baby?

Hamster: Inget särskilt, sitter och fixar med lite grejer bara. Själv?

Anonym: Jag är full.

Hamster: Ok... Trevligt?

Anonym: Ja, jättemysigt. Saknar sällskap dock.

Hamster: Ah, kämpigt läge men du lär väl inte ha så stora svårigheter att hitta umgänge?

Anonym: Nä, men jag tänkte att du kanske ville ses...?

Hamster: Tyvärr bäbbä, har grejer på g och mycket att göra. Kanske en annan gång?

Anonym: Men skit i det då!

Hamster: Va?

Anonym: Du är ju dum i huvudet!

Hamster: Ok...?

Anonym: Jag tänker inte anstränga mig för din skull om du tror det.

Hamster: Ok.


The end.


Ni kvinnor är mentalt skadade! Sök hjälp!

Lika som bär

Tydligen är det bara jag som reagerat på detta.

Har försökt få andra att förstå, inse och njuta av detta. Till ingen nytta.
Inte en enda jävel har sett samma sak som jag.
Ok att de flesta inte ens vetat vem den ena snubben är, men ändå.

Är inte Rysslands vänsterback SJUKT lik komikern Norm MacDonald??

Zhirkov?


MacDonald?


Är det bara jag? Ni måste ju själva se att de ser ut som ett par osunt framställda siamesiska tvillingar!
Bleka och med lite felkonstruerad lockig runkrufs kombinerad med en min som säger "hej, jag är från Balkan och ger tre vilthundar samt min syster för en tub hårgelé och en personlighet."

Jag menar, vem kan på fullt allvar tycka att det är ok att nackhåret sticker ut bakom öronen år 2008? Det spelar ju liksom ingen roll om du är fotbollspelare och tjänar multum, ser du ut som ett ollon blir du behandlad som ett ollon.

Nu vill jag inte att detta ska missuppfattas. Jag har absolut inget emot killar med lockigt hår. Jag är inte fördomsfull.

Jag har heller inget emot ollon då jag själv är stolt innehavare av ett praktexemplar.
Jag har själv även kastat ett ollon på ett fönster en gång då jag var yngre, fönstret gick sönder och jag sprang som en gnu för att komma undan repressalier. Detta har dock inget att göra med lockig frisyr.

Jag hatar bara ryssar. Ryssar ammas med vodka och fiser kärnvapen, det är ett faktum.

Att jag satte några hundra på spansk vinst när de spelade kvartsfinal mot dessa bleka miffon och sedan systematiskt ollade exakt hela tv-rutan från höger till vänster när slutet närmade sig kan bara ses som ännu ett tecken på att Ryssland som land snaskar äldrevårdspenis.

Nu vill jag inte att detta ska missuppfattas. Jag har absolut inget emot äldrevårdspenis. Jag är inte fördomsfull.

Jag hatar bara ryssar.


Pöss!

Min största önskan

Min största önskan i nuläget är, förutom att det ska bli världsfred, att alla dessa mongon som skriver till mig ska sluta skriva "dax".

När nån snubbe som tydligen känner mig skriver att "det är dax att vi träffas snart" vill jag bara sprinta hem till vederbörande och prygla honom som om han vore en vildsint hingst tills han lär sig att stava orden korrekt.

Det finns inget ord som heter dax. Dax rimmar på lax men annars har det ingen som helst vits i samhället.
Dags är däremot ett ord som existerar och som bör användas av alla mentalt friska individer med hyfs.

Det är inte på nåt sätt coolt eller ballt eller inne att skriva dax istället för dags. Det är bara efterblivet. Folk som skriver dax bör stenas alternativt få förklarat för sig att de är konstiga.


Att jag själv skriver pöss istället för puss är enbart för att det är coolt.

Jag är cool. Skitcool.

Därför skriver jag så.


Pöss!

Dagens fråga

Det finns en kille på jobbet som är väldigt trevlig. På ett heterosexuellt, grovt manligt och extremt platoniskt sätt givetvis.
Han är så pass trevlig att han alltid hälsar när jag möter honom.
Han är så pass trevlig att jag önskar dräpa fanskapet!

"Hej" säger han.

"Hej" säger jag.

Sedan går jag vidare. Nån timme senare ser jag honom igen.

"Hej" säger han.

"Hej" säger jag.

Sedan går jag vidare. Vid lunchrasten möts vi igen.

"Hej" säger han.

"Hej" säger jag.

Sedan går jag vidare. 30 minuter senare ska jag hämta en grej och möter honom i trappan.

"Hej" säger han.

"Men din jobbiga jävel, sluta hälsa hela tiden!!" tänker jag. "Hej" säger jag dock samtidigt som jag försöker dölja mina epileptiska våldsryckningar som utlösts av nattens 42:a "hej" på lika många minuter.


Nu till min fråga:


Hur många gånger kan man egentligen gå omkring och säga hej utan att följa upp med några som helst andra ord? ALLA andra på mitt jobb säger nåt i stil med "hej, hur är läget?" eller "hej, allt lugnt?" eller dylikt, och så småsnackar man ett tag och sen pinnar man iväg. Men denna snubbe, som jag för övrigt tror är efterbliven och allmänt kissnödig, yttrar bara ett enkelt "hej" och sen flyr han fältet.
Hela tiden. Varje natt. Jämt.

Inte för att jag direkt gjort nån ansträngning till att snacka mer med honom då han trots allt faktiskt saknar vagina, men jag börjar nu tröttna på att säga hej till honom. Känns liksom meningslöst att bara gå runt och hälsa hela tiden, då kan man ju lika gärna skita i det.

Varför måste man hälsa hela tiden bara för att man jobbar på samma jobb liksom?

Hade han haft bröst hade jag ju åtminstone kunnat klämma lite i kombination med hälsandet, men nää då.
Inte ens det går.

Man blir så less.

Albinonarkomaner

- Sveriges landslag suger.

- Ryssar ser ut som albinonarkomaner.

- Zlatan sprang 13 meter på hela matchen.

- Ryssar ser ut som albinonarkomaner.

- Petter Hansson är lika smidig som en mammut.

- Ryssar ser ut som albinonarkomaner.

- Johan Elmander hade felpassningsprocent på 99.7.

- Ryssar ser ut som albinonarkomaner.

- Lars Lagerbäck är lika kvick i agerandet som min gammalfarmor.

- Ryssar ser ut som albinonarkomaner.

- Daniel Andersson har konstig mun och efterblivna r.

- Rysslands nationalsång är sjukt jävla ful men tacksam att driva med: http://www.youtube.com/watch?v=yKioEAYX4Y8

-
Och ryssar ser ju dessutom ut som albinonarkomaner.



Usch.

Naturens lag

De starka överlever. De svaga går under. De friska exemplaren frodas medan de sjuka och defekta får stå åt sidan.

Detta är naturens lag. Överallt i djurens värld är det detta som gäller och det är just detta faktum som gör att endast de bästa generna sprids vidare till nästa generation.

Människan är den enda arten som lyckats bryta denna regel och sett till så att även de svagaste och mindre lyckligt lottade fått en bra chans till dräglig tillvaro och långt liv.
Detta tycker jag är bra.
Med ett undantag.

Igår blev jag vittne till en hemsk sak.

Jag stod och väntade på tunnelbanan när jag såg en läskig grej. En ung kille, kanske 17-18 år, kom gående mot mig på perrongen. Eller han gick väl inte särskilt mycket, mer vankade fram med en klar bajsnödig stil i kombo med klar höftdefekt i form av onormalt svängande benrörelse. Ungefär som att han körde fotbollsklacksparkar a´la Zlatan vid varje steg.
Först tänkte jag att det är synd om lillkillen som har bajsat på sig mitt på dagen bland allt folk, sen tänkte jag om och började fnula på hur denna stackars lillgrabb lyckats med bedriften att bryta varenda ben i kroppen från naveln och nedåt. Kanske var han skejtare eller bara jävligt sämst på att gå i trappor?

När han passerat mig ändrade jag dock uppfattning direkt.

Vissa diffusa faderskänslor till denna späda pojke utbyttes snabbt mot en del modeaggressioner blandat med viss skadeglädje och också lite medömkan då han helt uppenbarligen led av en svår hjärnskada.

Killen gick omkring med byxorna vid undersidan av skinkorna.


Han hade ett par hyfsat tajta märkesjeans av märket bögiga men istället för att ha dem, som en mentalt frisk person, i midjehöjd hade han krigat ner dem så att de nu var i höjd med hans pojkaktiga, och troligtvis ohåriga, tonårsanus vilket fick den direkta effekten att han nu inte kunde ta ett enda normalt steg. Skärpet hindrade hans ben från att ta ut den normala, och ack så viktiga, svingen så istället fick han cp:a sig fram likte ett tvättäkta mongo med inkoninensbesvär medan han själv tyckte att han såg sjukt cool ut.
Han hade en glipa mellan sin tröja och sina byxor på ca 10 cm vilket gjorde att han stolt visade upp sina missfärgade kisskalsonger och halva röven för halva tunnelbanan där han likt en rabiespingvin haltade fram mot ännu en dag han kommer ångra när han blir äldre.
Missförstå mig rätt, jag har inget emot människor som visar röven, bara dessa människor är snygga och sexiga kvinnor med en stark önskan att idka sexuell umgänge med Hamstern.

Jag började då iaf tänka, som jag så ofta gör, på skumma grejer.
Jag fick en fix idé om att, bara för att jävlas, springa fram mot killen, skrika nåt hotfullt och skrämma upp honom som fan bara för att få se honom försöka springa iväg med byxorna under analen och ramla och slå en frivolt efter en meter.
Dock behärskade jag mig själv.

Men jag fortsatte tänka på detta ett tag till och började fnula på hur det skulle vara om djungelns lag rådde i nutid även för oss människor.
Tänk att det kommer ett lejon eller en T-Rex eller annat läskigt och ska jaga oss alla och äta upp oss. Alla springer för sina liv medan en del defekta tonåriga "modelejon" har byxorna under rövhålan och således inte kan springa en meter utan att falla omkull. Dessa blir då mat till rovdjuren och vi andra, mentalt friska personer med byxorna vid midjan, överlever och kan befrukta våra honor och föra våra friska gener vidare till nästa generation.

Det skulle alltså betyda att jag faktiskt skulle få penetrera en kvinna igen.

Naturens lag är jävligt bra faktiskt.

Niktor

Syrran ringde mig tidigare idag från jobbet. Hon jobbar på ett dagis och således hördes det ganska mycket skumma läten i bakgrunden. De skumma lätena var i form av olika djurimmitationer följda av de vuxnas olika förslag på vad det var för djur som härmades.
Imponerande ofta gissades rätt svar direkt.

Under samtalets gång berättade min syster för en miniperson att hon pratade med sin storebror i telefonen. Hon frågade därefter om ungen kom ihåg vad hennes storebror heter då hon tydligen vetat det tidigare.

Samtalet var extremt roligt.

Syster: "Jag pratar med min storebror. Vet du vad han heter?"

Miniperson: "Vilken av dom?"

Syster: "Jag har ju bara en?"

Miniperson: "Hmm... Vii... Viktor!"

Syster: "Nää, inte Viktor... Kommer du inte ihåg vad han heter?"

Miniperson: "Hmm...."

Syster: "Han heter ju Niii.... Niiiik....."

Miniperson: "Niktor!"


Hahahahahahahaha!!! Så jävla skönt!

Så från och med nu heter jag Niktor!

And I´ve got special powers!

Klart som korvspad

Jag har en tendens att haka upp mig på relativt ointressanta grejer. Rättare sagt, de är ju intressanta enligt mig men relativt ointressanta i den stora helheten som är livet.

Det senaste i raden är ett uttryck. Nämligen uttrycket "klart som korvspad".

Jag fick höra det idag. En vän till mig sa att det var ju klart som korvspad att det skulle vara på ett visst sätt.
Klart som korvspad? Vadå klart som korvspad?

Alla ni som någon gång har kokat korv vet att korvspad inte direkt är genomskinligt. Korvspad är inte grumlingsfritt. Inte särskilt fräscht. Inte särskilt klart på något sätt.
Och då har jag inte ens räknat med de möjliga lagerbladen och kryddpepparkornen som kan flyta omkring.
Jag menar, vem fan vill säga "jag ser allting klart som korvspad, förutom möjligtvis då några lagerblad som svischar förbi i gula fläcken"?

Jag har heller inte räknat med det faktum att själva kokandet i sig kan medföra en lukt som kan liknas vid lagom uppvärmd gubbpenis.

Borde man inte istället skrota detta defekta uttryck och istället säga att något är "klart som nyligen upptappat kranvatten i Stockholmsregionen" eller "klart som en flarra hembränt på en torsdagskväll på min farbrors höloft?"

Nu kan jag ju inte svära på att detta resonemang inte enbart bottnar i mina egna korvkokningsmisslyckanden, men jag har ändå en stark känsla av att det finns en hel del andra vätskor som är både klarare och fräschare än korvspad.

Mitt eget urin efter en vild festnatt känns tex både fräschare och mer lättgenomträngligt än en fet bunke korvspad.

Flygande mongo

Jag sitter här på min lunchrast och tittar på en mal. Inte en sån där äcklig och läskig fiskmal som lever i tex Amazonfloden och kan sluka ett helt barn. Jag snackar om en sån där äcklig och läskig flygande nattfjärilsmal som tydligen mer och mer lever enbart i mitt vardagsrum.



Anyway, den flygande idiotnattfjärilsmalen har nu lyckats fånga mitt intresse. Tyvärr inte pga att den gör något smart eller trevligt.
Nej nej. Malmongot flyger helt enkelt in i min jävla taklampa. Gång på gång. På gång. På gång. Hela tiden.
Och så får den spasmer när den upptäcker att det inte är skönt att landa på en glödhet glödlampa, får flygryck och studsar omkring i min taklampa så det låter i hela lägenheten.

Ibland varierar sig malpuckot dock och flyger framför tv:n istället. Sånt är inte alls distraherande när man försöker kolla på fotbolls-EM. Inte alls. Bara mysigt. Trevligt. Charmigt på nåt sätt.
Sen får den ett cp-ryck åter igen och flyger upp mot lampan, snurrar runt lite, landar, bränner sig, studsar omkring och upprepar allt några gånger till.

Om du nu som ett jävla jon till mal är så osunt fascinerad vid ljus, varför i hela helvete är du då ett nattdjur??
Ett nattdjur bör tycka om mörkret, det säger ju sig självt, och inte likt en senildement pensionär söka sig till utrymmen de ej bör hålla till vid.

Ge fan i min taklampa din jävel!

Dilemma

Tänk er in i denna situationen:

Ett dilemma uppstår. Dilemmat har endast två alternativa lösningar. Lösningarna kan översättas till ett enkelt "ja" eller "nej".
Det är nästan övertydligt förklarat och i detalj beskrivet att detta dilemma endast har två svarsalternativ.
Du kan välja alternativ ett eller alternativ två. Det finns inga andra alternativ. Inte ett enda. Bara två. Inte fler. Alls.

Väljer en person då alternativ tre, som inte finns, med motiveringen att det visst finns även fast det inte alls gör det, vad är då ett lämpligt agerande gentemot personen i fråga?

Ska man förgifta hans mat? Lägga kaninbajs i han müsli? Kanske kissa lite avslappnat i han apelsinjuice?
Eller ska man helt sonika spöa skiten ur honom för att han helt uppenbart är ett intellektuellt förståndshandikappat totalmongo? Ska man fälla krokben? Sno hans cykel? Sätta på hans mamma? Ägga hans hus? Bajsa i brevlådan? Skicka mjältbrand i ett rosa kärlekskuvert? Eller ska man nöja sig med att olla hans tandborste?

Så många frågor, så få svar.

Detta, mina vänner, är ett riktigt dilemma.

RSS 2.0