superhamster

Hela mitt jag var i harmoni. Fantasifåglar kvittrade och jag hade en konstant imaginär solnedgång framför mina ögon.

Min lägenhet andades smultron och jag kunde ana den diskreta erotiken i atmosfären.

Det är så här himmelriket känns, tänkte jag och log ett fånigt leende.

Sen hörde jag fotbollskommentatorn;

"Vart hade han handen egentligen??"


Tystnad. Svart.


"Handen var dit din jävel", skrek jag. "Dit var den! Har du inte lärt dig att man endast ska använda ordet vart när det handlar om riktning ditt jävla skadeskjutna mongo!?"

Ungefär här slutade min himmelska tillvaro.

Jag tackar Sture Hedin, min svensklärare i högstadiet, för denna misslyckade lördagsafton.

Tack. Tack som fan.

Idiot.